Oro och ångest/panikångest

Oro och ångest/panikångest

Ångest är en del av att vara människa. Våra förfäder levde i en värld som var fylld av livshotande faror. Under dessa förutsättningar var det viktigt att vi människor utvecklade ångest och oro som ett skydd, en slags programmering för att vara beredd på att agera vid fara. Precis som fysisk smärta är en reaktion på en fysisk skada så är ångest en reaktion på en psykisk skada. Oberoende om vi upplever fysisk eller psykisk smärta så har rädsla en stor betydelse i sammanhanget. Föreställ dig att du har varit med om en olycka och skadat benet. Det gör fruktansvärt ont och du vet inte om du kommer att kunna bli bra igen. Samtidigt är du orolig för om du kommer att kunna få hjälp till sjukhuset och vård i tid. Lägg nu märke till hur denna oro känns i din kropp. Föreställ dig nu samma scenario med trygg förvissning om att ditt ben kommer att bli helt normalt igen. Ambulansen är redan framme och trygga vårdare tar hand om dig och ser till att du mår bra. Lägg märke till hur detta känns i din kropp. Jämför nu de två olika känslolägena med varandra för att uppmärksamma vad rädsla gör med din upplevelse av fysisk smärta. Samma sak gäller för psykisk smärta.

 

När vi är riktigt ångestridna (ångest+rädsla) känns det som om att vi kommer att dö om vi inte gör något omedelbart för att ta oss bort från situationen. Panikångest kan beskrivas som rädsla för att få ångest. Om vi drabbas av panikångest upplever vi att de resurser vi har tillgängliga för att handskas med dessa känslor inte räcker till och vi riskerar att tappa kontrollen. Det är inte ovanligt att man är mest rädd för de psykiska eller fysiska reaktionerna när man tappar kontrollen, exempelvis att hjärtat skall sluta att fungera eller att man skall bli tokig. Det är därför inte heller ovanligt att den som drabbas av panikångest hamnar på sjukhusets akutmottagning eftersom det känns som om något riktigt illa har inträffat.

 

Panikångest kan ses som ett försök att binda ångesten vid kroppsliga symtom. Vid fobier har psyket försökt att förlägga ångesten hos exempelvis: spindeln, öppna platser eller sociala sammanhang. När det gäller panikångest blir man ofta väldigt fokuserad på hur kroppen beter sig exempelvis: hur hjärtat slår, stickningar i bröstet eller svårigheter med andningen. När ångesten är bunden på detta vis fungerar det ofta initialt eftersom det går att undvika det som väcker ångesten. Men eftersom ångest är en signal om att någonting är fel, en psykisk skada, så är det viktigt att förstå vad som ligger bakom ångesten. Om inte detta är möjligt så öka psyket och kroppen trycket och ångesten blir större.